Thea-söt som socker

Lite om våran Skrutta
Thea,våran lilla hund,en blandis mellan amerikansk cockerspaniel och King Charles cavalier. Hon har hunnit bli 5 ½ år och hon fyller den 2 februari.
Jag och min sambo fick träffa henne redan när hon var 10 dagar gammal och sedan åkte vi dit en gång i veckan. Och när hon äntligen skulle med oss hem så kände hon igen oss,våra lukter och röster så hon var inte orolig eller nervös.
Hon är liten för sin ras och länge länge trodde folk att vi var ute med en valp.
Hon är fortfarande ganska liten men med lite hull (vad kan de bero på??) och hon börjar få lite mera vitt i ansiktet. Men hon är världens gosigaste! Hon är visserligen en liten mamma-gris och ska följa mig var jag än går. Men det är förståeligt eftersom jag under hela den här tiden har varit hemma och varit sjukskriven. Så det har liksom blivit jag och hon.
Sambon har varit iväg och jobbat i Norge under några år och då var han iväg 12 dagar och hemma 9 dagar.Så då blev vi,om möjligt,ännu mera sammansvetsade hon och jag. Nu jobbar han i Stockholm och kommer hem varje kväll och det är skönt tycker vi.
Thea älskar skogen och hon är en hejare på o leta på kantareller. Dock har vi inte lärt henne att stanna kvar på stället tills man kommer,men det är ju lätt fixat.
Hon är lydig och vill liksom vara en till lags så det har varit lätt att disciplinera henne. Vi gick på valpkurs och hon var bäst i klassen i kategorin sök,och det var skoj.
Hon tyckte nog det mesta nöjet där på valpkursen var korven eller köttbullarna vi hade med oss som "godis".
Tyvärr har det inte blivit några valpar än efter henne,trots alla försök.Men det är väl kanske inte heller meningen,vem vet?
Kommer lägga in ett album på henne här på bloggen,just för att hon är en sån stor del av våra liv.